Utmaningar för globala börser och tillväxtländer

 

2361633_1200_675[1]

Många tillväxtländer har det jobbigt i spåren av fallande råvarupriser, geopolitisk osäkerhet, korruptionsskandaler, Kinas omläggning av ekonomin samt även förväntningarna om att USA:s centralbank, Federal Reserve, kommer att fortsätta att strama åt penningpolitiken. Under inledningen av 2016 har denna oro märkts tydligt på världens börser.

Allra jobbigast har länder som är exportörer av råvaror, t ex Ryssland, Brasilien, Venezuela och Sydafrika. För Brasiliens del sänks tillväxten extra mycket av inhemska politiska kriser och korruptionsskandaler. Kina brottas med övergången från att vara exportör till att växa mer uthålligt med en inhemsk efterfrågan som också baseras på konsumtion. Problemen handlar mycket om en alltför hög investeringstakt, ett för stort inhemskt sparande och samtidigt en allt högre skuldsättning. Indien har som oljeimportör ett bättre läge och är just nu ett av de länder i världen som växer snabbast.

Tillväxtländerna har på senare år haft en lånefinansierad tillväxt, och har inte genomfört tillräckligt mycket reformer enligt Internationella valutafonden, IMF. Hur ska de finna en ny tillväxtmotor? Om valutor devalveras eller tillåts depreciera så kan det få fart på ekonomin, t ex i Kina.

Men även de mer utvecklade länderna letar efter sätt att öka tillväxten och få upp inflationen. Sverige har t ex nyligen osäkrat sitt valutavapen och är redo att trycka av … Just valutainterventioner handlar om ett nollsummespel – ett lands depreciering av valutan innebär ett annat lands appreciering.

Det går inte att undvika reformarbete om tillväxtländerna ska utvecklas snabbare och komma ifatt de mer utvecklade länderna.

IMF varnar nu för att det kommer att ta längre tid att komma ikapp. Detta försvårar också för de mer utvecklade länderna, inom t ex OECD. En nedgång med 1 procentenhet i tillväxtländerna skulle enligt IMF skapa en lägre tillväxt i OECD-området med 0,2 procentenheter. Det kan verka lite, men det kommer att märkas.

 

Kinas ekonomi skapar börsoro

standard[1]

En kollaps i Kina uppfattades av många prognosmakare som ett av de större börshoten inför 2016. Redan första handelsdagen har det nu blivit nervöst när Shanghaibörsen stoppats efter en nedgång med 7 procent.

Det var att inköpschefsindex uppvisade fortsatt svag och ännu svagare utveckling inom tillverkningsindustrin som gav upphov till oro. Visserligen vet alla att Kina håller på att ställa om från export och investeringar till mer inhemsk konsumtion, men oron finns i hur denna omställning sker. Blir det en lugn övergång eller kollapsar även den inhemska ekonomin när investeringsboomen tar slut, samtidigt som både inhemsk och utländsk efterfrågan är svag.

Det är också helt avgörande att inse att Kina brottas med en gigantisk överkapacitet på flera marknader. Exakt hur denna överkapacitet kommer att påverka ekonomin vet vi inte, inte mer än att det kan bli besvärligt.

Det är inte ovanligt att Shanghaibörsen beter sig som en jojo. Att resten av världens börser nu blir nervösa kan vara en överreaktion. Hur situationen i Kina sprider sig till övriga länder lär bli spännande att följa under året som kommer, men förhoppningsvis inte alltför spännande…

 

Företagen sparar mer än de investerar

investering

En orsak till att vi har så låga räntor är att det sparas mer än det investeras. Inte minst gäller det företagen, och fortsätter detta kan vi räkna med att perioden med låga räntor håller i sig – och på kort sikt gynnas också börsen

Varför sparar företagen mer än de investerar? Det kan finnas många anledningar. En stor del av investeringarna som görs är i IT, och här har priserna sjunkit kraftigt. När mer och mer säljs digitalt behöver företagen snarare investera i lagerbyggnader än i detaljhandelsaffärer, och det är också billigare. Andra anledningar är globaliseringen som flyttar investeringar från dyrare höginkomstländer till billigare låginkomstländer. Och dessutom blir befolkningen allt äldre och därmed behövs mindre investeringar.

Förutom dessa lite mer strukturella anledningar kan man tänka sig att den senaste lågkonjunkturen hämmat investeringarna. Osäkerhet om framtiden gör det mindre aptitligt att investera. Politisk osäkerhet gör inte saken bättre.

Många länder har överskott av sparande i sina företagssektorer, och särskilt gäller detta Japan, men också USA, Tyskland och Storbritannien. Frankrike verkar vara undantaget.

Visserligen hålls aktiepriser uppe när utdelningar premieras framför investeringar, men det kan visa sig vara en kortsiktig strategi. De företag som inte investerar i framtiden tar samtidigt en stor risk att halka efter när konjunkturläget blir bättre.

Vad kan politiker göra? Skapa bättre förutsättningar genom att minska politisk osäkerhet, genomföra reformer som behövs för att förbättra marknaders funktionssätt, men de kan även överväga att beskatta vinster som inte återinvesteras hårdare, eller ge högre avdragsrätt för investeringar.