Det våras för svensk ekonomi

vide2[1]

För femte kvartalet i rad ökade svensk BNP med omkring 1 procent. Jämfört med tredje kvartalet steg BNP med 1,3 procent. Nu när Sverige växer på alla cylindrar, så minskar behovet av att finans- och penningpolitiken hjälper till. Snarare ökar kraven på att spara i ladorna när tiderna förbättras.

Det finns flera orsaker till att svensk ekonomi går bra. Exporten stärks för att Europa utvecklas bättre, samtidigt som många tillväxtekonomier har det tufft. Den privata konsumtionen stärks för att svenska hushåll fått bättre realinkomster och gynnas av låga räntor. Investeringarna påverkas positivt av att bostadsmarknaden kräver ökat husbyggande, men företagen investerar även allt mer i immateriella tillgångar. En starkare efterfrågan från omvärlden sporrar företagen att investera mer. Dessutom bidrar ett ökat flyktingmottagande till att offentlig konsumtion bidrar till tillväxten.

Den ekonomiska politiken är en viktig orsak till att svensk ekonomi växer. Riksbanken har minusränta och trots att BNP-tillväxten varit relativt hög en längre tid avvaktar Finansministern med att strama åt. Att Riksbanken kommer med ytterligare en räntesänkning är inte trolig, trots den låga inflationen. Det blir också svårt att försvara valutainterventioner. Den största utmaningen är att bedriva en reforminriktad strukturpolitik samtidigt som regeringen behöver inleda en period av en mer åtstramande finanspolitik. Lyssna noga på riksbankschefen och finansministern efter att den här statistiken kommit ut!

Svensk ekonomi ångar på – även nästa år

 

Ånglok

Prognosmakarna tecknar en ljus bild av svensk ekonomi. Vi är på väg in i en högkonjunktur skriver exempelvis Konjunkturinstitutet. Nästa år präglas av ett fortsatt lågt ränteläge och låg inflation, fallande arbetslöshet och stigande sysselsättning, och även en mer gynnsam internationell konjunktur som stärker näringslivet och den svenska exporten.

Detta gör också att den inhemska efterfrågan stiger snabbt. Hushållen konsumerar mer när inkomsterna stiger och ränteläget är lågt. Investeringarna stiger både i bostadssektorn och i det övriga näringslivet inklusive industrin.

Svensk ekonomi kommer att ånga på. Nästa år får vi känning av högkonjunktur, men utan ett alltför snabbt pristryck som gör att penningpolitiken måste stramas åt kraftigt. Riksbanken kan gradvis börja höja styrräntan, och sannolikt sker det under 2017.

Då är det knepigare med finanspolitiken. Den borde stramas åt nu så att vi har något att ta av när nästa lågkonjunktur kommer. Men istället kommer reformer inte vara finansierade och regeringen kommer att behöva låna till flyktinginvandring. Även sjuk- och assistentersättningar höjer utgifterna.

Det närmaste året ser ljust ut, men utmaningarna utvecklas på sikt när nu nyanlända invandrare så småningom ska in på arbetsmarknaden. Om de inte anställs, utan får olika typer av bidrag, går vi miste om skatteintäkter samtidigt som utgifterna förblir höga.

Osäkerheten om den längre sikten är stor. Hur stor blir asylinvandringen framöver? Hur utvecklas omvärldskonjunkturen? Hur klarar Sverige att få upp bostadsbyggandet? Fungerar arbetsmarknaden tillräckligt bra för att sysselsätta invandrare som har låg utbildning? Och vad händer när ränteläget stiger – kraschar bostadsmarknaden samtidigt som den höga skuldsättningen får hushållen att hålla hårt i plånböckerna.

I nuläget ljust, men mörka moln tornar upp sig …

 

Inte bra om regeringen överger överskottsmålet

How-To-Budget-The-Peaceful-Mom-491x405[1]

Svensk ekonomi går bra, men statsfinanserna blir alltmer ansträngda. Flyktinginvandring, sjukförsäkring och assistentersättning ökar de offentliga utgifterna. Regeringen vill överge den s k krona-för-krona principen, dvs att nya reformer ska vara finansierade. Det innebär i praktiken att överskottsmålet överges.

Samtidigt blir det allt svårare för regeringen att klara utgiftstaket när utgifterna ökar. Det handlar om 2016 och 2017. Därför tidigarelägger regeringen utgifter till 2015, men det kan bli svårt att inte överskrida taket i alla fall eftersom marginalerna är små.

Det spelar roll hur finanspolitiken sköts. Att överge överskottsmålet gör det svårare för regeringen att klara nästa lågkonjunktur. När utgifterna stiger kraftigt kan det vara ännu viktigare att finansiera de reformer man kan planera. Budgetdisciplinen är i fara, och om finansmarknaden så småningom tappar förtroende ökar våra finansieringskostnader.

Utgiftstaket kan endera höjas eller så försöker man klara taket genom att tidigare- och senarelägga utgifter samt spara där det går. Det finns sannolikt förståelse för att taket kan behöva höjas just nu, men samtidigt kan det vara bra att försöka undvika detta i det längsta i och med att utgiftstaket nu är det enda som skapar disciplin i regeringskansliet då överskottsmålet inte längre gäller.