Försiktig tillväxt i USA – mindre troligt Fed höjer

us-845x321[1]

Den amerikanska centralbanken, Fed, har kommit med sin konjunkturmätare, Beige Book. Här konstateras att ekonomin fortsätter att växa försiktigt, att arbetsmarknaden förbättras och att lönetillväxten tilltar.

Men tillväxten är ojämnt fördelad över landet. I vissa regioner har det blivit svårt att få tag på kvalificerad personal, och i andra regioner är det trögare på arbetsmarknaden. Hushållen konsumerar mer, och kreditgivningen tilltar. Men tillverkning- och energisektorerna har det jobbigt. Den starkare dollarn hjälper till, men råvarumarknadernas nedgång samt Kinas avmattning bidrar också.

Det märks också att det är mer nervöst på de finansiella marknaderna och att börsutvecklingen kan smitta av sig på den reala ekonomin.

Hur ska då Fed agera om ca 2 veckor? Det troliga är att man avvaktar med räntehöjningar och låter ekonomin ta mer fart innan man fortsätter att strama åt.

Intressant är att det oftast talas om att ECB har en penningpolitik som inte passar hela EMU-området, men nu diskuteras även i USA att Fed får det svårt att avväga penningpolitiken utifrån landets alla regioners behov. Regioner som pressas av svag energi- och tillverkningsindustri kan behöva mer andrum än regioner där hushållen fått upp farten.

 

Det våras för svensk ekonomi

vide2[1]

För femte kvartalet i rad ökade svensk BNP med omkring 1 procent. Jämfört med tredje kvartalet steg BNP med 1,3 procent. Nu när Sverige växer på alla cylindrar, så minskar behovet av att finans- och penningpolitiken hjälper till. Snarare ökar kraven på att spara i ladorna när tiderna förbättras.

Det finns flera orsaker till att svensk ekonomi går bra. Exporten stärks för att Europa utvecklas bättre, samtidigt som många tillväxtekonomier har det tufft. Den privata konsumtionen stärks för att svenska hushåll fått bättre realinkomster och gynnas av låga räntor. Investeringarna påverkas positivt av att bostadsmarknaden kräver ökat husbyggande, men företagen investerar även allt mer i immateriella tillgångar. En starkare efterfrågan från omvärlden sporrar företagen att investera mer. Dessutom bidrar ett ökat flyktingmottagande till att offentlig konsumtion bidrar till tillväxten.

Den ekonomiska politiken är en viktig orsak till att svensk ekonomi växer. Riksbanken har minusränta och trots att BNP-tillväxten varit relativt hög en längre tid avvaktar Finansministern med att strama åt. Att Riksbanken kommer med ytterligare en räntesänkning är inte trolig, trots den låga inflationen. Det blir också svårt att försvara valutainterventioner. Den största utmaningen är att bedriva en reforminriktad strukturpolitik samtidigt som regeringen behöver inleda en period av en mer åtstramande finanspolitik. Lyssna noga på riksbankschefen och finansministern efter att den här statistiken kommit ut!

Konjunkturläget – upp eller ned?

economic-growth-st-8656182[1]

Vi får rapporter om att svensk ekonomi går bra, men hur är det i andra länder? Och vilken risk för att konjunkturen är på väg ned innan den verkligen tagit fart?

IMF har nyligen kommit med en ny konjunkturbedömning. Världsekonomin ser ut att växa snabbare i år och nästa år, än i fjol. BNP-tillväxten stiger från 3,1 procent, till 3,4 och 3,6 procent. Det är de mer utvecklade länderna som ser sin återhämtning fortsätta, medan de så kallade tillväxtekonomierna har det tufft.

Så huvudscenariot är att återhämtningen fortsätter. Att det skulle börja vända nedåt igen är en risk, och den risken kan förverkligas om vi smittas av tillväxtländerna och samtidigt inte gör de reformer på hemmaplan som behövs för att fortsätta växa. För svensk (och europeisk) del handlar det förstås om flyktinginvandringen, integrationen, arbets- och bostadsmarknader.

Råvarubaserade länder som Ryssland, Brasilien, Venezuela, Nigeria, Angola och även delar av Mellanöstern påverkas särskilt hårt av det lägre oljepriset. Dessutom har Kina en nedvarvning av tillväxten och en omläggning av draglok från export och investeringar till inhemsk konsumtion. Det är osäkert hur Kina klarar denna, som sker samtidigt som landet öppnas upp när det gäller den finansiella sektorn.

Det gäller också att förstå skillnaden mellan industrin och konsumtionsbaserade marknader. Även i USA har industrin fått det tuffare när dollarn stärkts och oljepriset sjunkit. Däremot har hushållen och arbetsmarknaden fått ett uppsving av det lägre oljepriset. Europa och Japan påverkas också av det varvar ned i tillväxtländerna eftersom många av dessa länder är väldigt exportkänsliga.

Även Sverige är exportkänsligt. Vi går bra just nu mycket tack vare en stark inhemsk ekonomi. Men vi märker också att svensk industri och varuexporten går allt bättre. Framför allt motorfordon och elektronik ger en ordentlig knuff framåt för industrin, medan gruvor och läkemedel drar ned tillväxten. Vad bra att vi har så många ben att stå på!

 

Kinas ekonomi skapar börsoro

standard[1]

En kollaps i Kina uppfattades av många prognosmakare som ett av de större börshoten inför 2016. Redan första handelsdagen har det nu blivit nervöst när Shanghaibörsen stoppats efter en nedgång med 7 procent.

Det var att inköpschefsindex uppvisade fortsatt svag och ännu svagare utveckling inom tillverkningsindustrin som gav upphov till oro. Visserligen vet alla att Kina håller på att ställa om från export och investeringar till mer inhemsk konsumtion, men oron finns i hur denna omställning sker. Blir det en lugn övergång eller kollapsar även den inhemska ekonomin när investeringsboomen tar slut, samtidigt som både inhemsk och utländsk efterfrågan är svag.

Det är också helt avgörande att inse att Kina brottas med en gigantisk överkapacitet på flera marknader. Exakt hur denna överkapacitet kommer att påverka ekonomin vet vi inte, inte mer än att det kan bli besvärligt.

Det är inte ovanligt att Shanghaibörsen beter sig som en jojo. Att resten av världens börser nu blir nervösa kan vara en överreaktion. Hur situationen i Kina sprider sig till övriga länder lär bli spännande att följa under året som kommer, men förhoppningsvis inte alltför spännande…

 

Svensk ekonomi ångar på – även nästa år

 

Ånglok

Prognosmakarna tecknar en ljus bild av svensk ekonomi. Vi är på väg in i en högkonjunktur skriver exempelvis Konjunkturinstitutet. Nästa år präglas av ett fortsatt lågt ränteläge och låg inflation, fallande arbetslöshet och stigande sysselsättning, och även en mer gynnsam internationell konjunktur som stärker näringslivet och den svenska exporten.

Detta gör också att den inhemska efterfrågan stiger snabbt. Hushållen konsumerar mer när inkomsterna stiger och ränteläget är lågt. Investeringarna stiger både i bostadssektorn och i det övriga näringslivet inklusive industrin.

Svensk ekonomi kommer att ånga på. Nästa år får vi känning av högkonjunktur, men utan ett alltför snabbt pristryck som gör att penningpolitiken måste stramas åt kraftigt. Riksbanken kan gradvis börja höja styrräntan, och sannolikt sker det under 2017.

Då är det knepigare med finanspolitiken. Den borde stramas åt nu så att vi har något att ta av när nästa lågkonjunktur kommer. Men istället kommer reformer inte vara finansierade och regeringen kommer att behöva låna till flyktinginvandring. Även sjuk- och assistentersättningar höjer utgifterna.

Det närmaste året ser ljust ut, men utmaningarna utvecklas på sikt när nu nyanlända invandrare så småningom ska in på arbetsmarknaden. Om de inte anställs, utan får olika typer av bidrag, går vi miste om skatteintäkter samtidigt som utgifterna förblir höga.

Osäkerheten om den längre sikten är stor. Hur stor blir asylinvandringen framöver? Hur utvecklas omvärldskonjunkturen? Hur klarar Sverige att få upp bostadsbyggandet? Fungerar arbetsmarknaden tillräckligt bra för att sysselsätta invandrare som har låg utbildning? Och vad händer när ränteläget stiger – kraschar bostadsmarknaden samtidigt som den höga skuldsättningen får hushållen att hålla hårt i plånböckerna.

I nuläget ljust, men mörka moln tornar upp sig …

 

Svensk ekonomi växer mer än väntat

images[4]

Det tredje kvartalet i år växte svensk BNP med nästan 4 procent. Varför denna starka tillväxt? Investeringarna har tagit fart samtidigt som hushållen konsumerar mer. Även exporten bidrar. När det gäller investeringar är det bostäder och maskiner som skapar en ökad aktivitet.

Sannolikt skulle bostadsinvesteringarna behöva öka ännu mer för bostadsbristen är stor, men det är positivt att det i alla fall är en hyggligt snabb ökning. Att maskininvesteringar börjar stiga är ett tecken på något bättre omvärldskonjunktur. Varuexporten stiger något, men fortfarande är det främst tjänsteexporten som gör jobbet.

Att hushållen konsumerar mer och bidrar med 1,3 procentenheter till den årliga tillväxten är en konsekvens av att de disponibla inkomsterna ökat, och inte bara i nominella termer utan även realt eftersom inflationen är låg. Hushållen har haft möjlighet att använda sina inkomster både till konsumtion och för att spara. Om man exkluderar premie- och tjänstepensioner blev hushållens sparkvot 5,4 procent tredje kvartalet.

Sverige går relativt bra, och bättre än många andra länder. Vi har en stark inhemsk efterfrågan, och har även börjat se tendenser till lite bättre exportutveckling. Nu gäller det att trenden håller i sig. För då blir det lättare att skapa en god arbetsmarknad och fler kan få jobb.