Sju år efter finanskrisen – fortfarande osäkert

Financial Crisis Economic Stock Market Banking Concept

Det har gått sju år sedan Lehman Brothers kraschade och USA såg början på en gigantisk finanskris. Den spred sig till resten av världen.

I Europa späddes krisen på finansmarknaderna på genom att samhällsekonomin varvade ned. Ingen vågade längre investera i framtiden. Arbetslösheten steg. Finanskrisen märktes tydligt på Irland och i Storbritannien. Och till slut kom även en statsskuldskris. Grekland, Spanien, Portugal var några länder som fick enorma problem.

Nu muterar krisen igen. Denna gång är det tillväxtländerna som har problem.

USA och Västeuropa har börjat återhämta sig, men i tillväxtländerna, särskilt de som drivs av råvaror som olja, metaller, livsmedel, är det besvärligt. Kina varvar ned, och precis som världsekonomin fick en ”boost” av när Kina expanderade, får man nu en avkylning som först märks i Asien och närliggande marknader.

En effekt av den här utvecklingen är att centralbanker inte vågar börja ”normalisera” sin penningpolitik. Räntehöjningar skjuts på framtiden. Federal Reserve i USA är ett exempel. Europeiska Centralbanken (ECB) kommer istället behöva lätta upp penningpolitiken ännu mer för att inte återhämtningen ska komma av sig.

Sju år efter finanskrisen börjar vi se ljuset i tunneln, men det är fortfarande långt bort.

Varför så mycket oro över låg inflation?

Euro Geldscheine vor weiem Hintergrund

De senaste tre åren har Sverige haft en ovanligt låg inflation. Man brukar mäta inflationen med hjälp av måttet Konsumentprisindex (KPI). Under den här perioden har KPI i princip inte ökat alls. Man skulle också kunna säga att priserna har varit stabila.

Från flera håll hörs oro kring denna utveckling. Riksbanken har ett inflationsmål på 2 procent, och ligger därför ganska långt ifrån målet. Men vad är problemet med noll-inflation? Borde inte alla vara nöjda med att priserna är stabila?

Ett problem är att orsakerna till den låga inflationen handlar om att omvärlden går knackigt, att företagen inte vågar höja sina priser för att de inte är säkra på att deras produkter då går att sälja, d.v.s. att efterfrågan inte räcker till.

Ett annat problem är att inflationsmålet uppfattats som ett ankare för bland andra producenter, konsumenter, arbetsgivare, arbetstagare och beslutsfattare. Om de inte längre kan räkna med 2 procent, vad ska de då räkna med?

Ett tredje problem är att om inflationen ligger nära noll, kan den lätt bli negativ eller bli till det vi kallar deflation. Då handlar det om att priser sjunker. En konsekvens av det är att det är bättre att vänta med köp av en del varor, t ex kapitalvaror och lite dyrare produkter, till priserna sjunkit ännu mer. Då kan det bli självuppfyllande. Alla avvaktar. Lägre efterfrågan drar ned priserna ännu mer och vi har hamnat i en deflationsspiral.

Det är inte bra när prisökningstakten är för hög, så att priserna bara stiger och stiger. Men det är heller inte bra när priserna sjunker och sjunker. Riksbankens inflationsmål är därför satt på en nivå en bit från noll-strecket. Så oron handlar inte om att vi har noll-inflation, utan att osäkerheten har ökat om hur priserna utvecklas i framtiden.

 

Välkommen till min blogg!

Varje dag får vi massor av nyheter som har att göra med ekonomi. Exempel är räntor, aktier, huspriser och siffror över arbetslösheten. En del berör oss på det privata planet, medan annat har att göra med samhället och dess framtid. Allt handlar inte om ekonomi, men ofta ingår ekonomi på ett eller annat sätt.

Ibland tänker jag att ju mer jag läser om ekonomi, desto svårare känns det. Men också desto roligare. I min blogg tar jag upp frågor om ekonomi som berör oss alla. Det är hur vi beter oss som påverkar ekonomin.

Många försöker bedöma hur ekonomin ska bli framöver. Men mycket kan hända som man inte räknat med, och så blir det en helt annan utveckling. Finanskrisen som började i USA och sedan spreds till Europa och resten av världen gäckar oss fortfarande sju år senare. Är vi på väg tillbaka till hur det var före krisen, eller är det onormala det nya normala?