Många riskerar bli ”outsiders” på arbets- och bostadsmarknaderna

insider-outsider-3[1]

Arbetslösheten är fortsatt hög i Sverige, och riskerar att öka de närmaste åren när arbetsutbudet stiger, bland annat som en följd av flyktinginvandringen. Ett närliggande problem är bristen på bostäder. Boverket räknar med att 900 000 hushåll kommer att ha för låga inkomster för att kunna hitta bostäder med rimliga hyror.

För att undvika social utslagning där invånare saknar jobb och bostad har Boverket föreslagit att staten ska ta hand om bostadsbyggandet för dessa låginkomstgrupper, något som vanligen kallas ”social housing”. Ylva Yngveson har på denna blogg även talat om alternativet att öka bostadsbidragen till de utsatta grupperna.  

Det står klart att Sveriges arbets- och bostadsmarknader inte fungerar tillräckligt väl för att kunna möta den inflyttning av nya medborgare som pågår. Arbetsmarknadens parter förhandlar löner som tar hänsyn till ”insiders”, och dessa löner ligger högre än de löner som ”outsiders” skulle vara beredda att arbeta för.

Om jobb saknas är det dessutom svårt att få tillgång till bostad, ett problem som förvärras av att bristen på bostäder är stor. Bostadsbyggandet som det ser ut idag är riktat till grupper som har jobb och kan betala väsentligt mer för boendet.

Det var Assar Lindbeck och Dennis Snower som utvecklade teorin kring insider-outsider. De studerade beteendet hos ekonomiska aktörer på marknader och där några aktörer var mer privilegierade än andra. För arbetsgivaren kostar det att hyra in ny och göra sig av med personal, och det ger de redan anställda makt som de använder till att höja lönerna ovanför marknadsmässig lön. Detta försvårar för ”outsiders” att komma in på arbetsmarknaden vilket resulterar i arbetslöshet.

Lindbeck och Snower varnade för att problemet utvidgas i och med att arbetslösheten skapar social utslagning. Just nu står vi inför mycket stora problem med ett ökande antal ”outsiders” under kommande år, såvida vi inte försöker förändra hur arbets- och bostadsmarknaderna fungerar.

 

Litet beroende av ränteavdragen – i alla fall i nuläget

 

En ny undersökning från Swedbanks privatekonomer visar att hushållen inte är så beroende av ränteavdragen som kan göras i samband med bolån. Men ränteläget är lågt just nu, och det gäller även att se framåt.

1000 personer har svarat på en webundersökning. Få uppger att de är beroende av ränteavdragen. Var fjärde person säger att han eller hon är mycket beroende av dem. Endast var tionde person har ansökt om jämkning, och det visar på ett stort beroende för denna grupp.

Undersökningen visar att det inte skulle vara besvärligt för det stora flertalet om ränteavdragen trappades ned, vilket nu diskuteras. Några politiska partier, t ex Liberalerna och Västerpartiet, kan tänka sig nedtrappning, samtidigt som flera myndigheter och även Bankföreningen är för att minska avdragen.

Det är rimligt att genomföra en sådan åtgärd nu när det inte känns svårt för de flesta. Skulle en liknande undersökning göras vid ett ränteläge som ligger några procentenheter högre skulle säkert många fler uppge att de behöver ränteavdragen för att klara ekonomin.

Många har tagit lån utifrån att de kan göra dessa avdrag. När bolåneräntorna ligger på 5-6 procent tror de sig kunna klara räntebetalningarna för att de räknat med ränteavdragen. I framtiden kan de därför behöva göra omprioriteringar för att klara bolånen när ränteavdragen minskar.

Det är viktigt att åtgärder sätts in som dämpar skuldsättningen hos hushållen. Det viktigaste är att bygga bostäder som håller tillbaka prisuppgången. Det gör att utbudet stimuleras. När det nu handlar om att istället dämpa efterfrågan diskuteras förutom det redan införda bolånetaket och det nu planerade amorteringskravet ett tak för hur stor skuld som får tas i förhållande till inkomst. Så småningom höjer även Riksbanken sin reporänta som höjer bolåneräntorna. Om dessutom ränteavdragen minskar kan det bli väldigt många åtgärder på en gång. En rejäl konsekvensanalys välkomnas!