Lite starkare global konjunktur – men bara på kort sikt

värld-för-marknad-för-ekonomitillväxtincrease-4536576[1]

Även om IMF precis skrivit ned sina globala prognoser kvarstår bilden av en värld som hankar sig fram. Det är en värld som växer med drygt 3 %, har stora outputgap, hygglig sysselsättningstillväxt och en svag produktivitetstillväxt.

Efter att IMF tillverkade sin uppdatering av prognoserna har global utveckling förbättrats. Index som visar överraskningar i data har vänt uppåt, men är fortfarande svagt i USA och i synnerhet i Euroområdet. Men trenden är uppåtriktad överallt utom i Japan. USA:s inköpschefer visar också en starkare bild av industrikonjunkturen, som länge brottats med problem, särskilt orderingången ljusnar. 

Kina, vars BNP-tillväxt också skrivits upp av IMF, till skillnad från i princip alla andra länder, har utvecklats starkare: Investeringsprojekten ökar, fastighetsmarknaden har blivit hetare, inköpscheferna vittnar om stigande aktivitet, och nu senast, starkare exportsiffror. Men även om det ser bättre ut på kort sikt, riskerar ombalanseringen nu ta längre tid och riskerna ökar för en mindre uthållig utveckling på längre sikt. 

Risken för en ny recession i världsekonomin har just nu avtagit, dels utifrån tillväxtländernas svårigheter med den tidigare starka dollarn, fallande råvarupriser, ökande skulder, som fått en boost av att råvarupriserna stigit. Dels utifrån de mer utvecklade ländernas situation. Tillväxten är ungefär 1 procent svagare än under decenniet före finanskrisen, men den är hygglig, och IMF förutser att 2017 blir ett starkare år än 2016. Men det kanske inte blir så. 

Risken är nämligen överhängande att vi har en god tillväxt de närmaste kvartalen men att den globala konjunkturen därefter mattas. USA:s bilhandel som nu viker ned är ett tecken, där tidigare uppdämt konsumtionsbehov avtar. Likaså borde stimulanserna från kreditcykeln i USA avta och en förstärkning av dollarn ligger fortfarande i korten. Kina har också en vikande trend framför sig, efter de närmaste kvartalen. Och övriga tillväxtländer har en tuff period av skuldsanering framför sig. Och det svaga läget i Europa förutses relativt stabilt, tyvärr.

 

 

Försiktig tillväxt i USA – mindre troligt Fed höjer

us-845x321[1]

Den amerikanska centralbanken, Fed, har kommit med sin konjunkturmätare, Beige Book. Här konstateras att ekonomin fortsätter att växa försiktigt, att arbetsmarknaden förbättras och att lönetillväxten tilltar.

Men tillväxten är ojämnt fördelad över landet. I vissa regioner har det blivit svårt att få tag på kvalificerad personal, och i andra regioner är det trögare på arbetsmarknaden. Hushållen konsumerar mer, och kreditgivningen tilltar. Men tillverkning- och energisektorerna har det jobbigt. Den starkare dollarn hjälper till, men råvarumarknadernas nedgång samt Kinas avmattning bidrar också.

Det märks också att det är mer nervöst på de finansiella marknaderna och att börsutvecklingen kan smitta av sig på den reala ekonomin.

Hur ska då Fed agera om ca 2 veckor? Det troliga är att man avvaktar med räntehöjningar och låter ekonomin ta mer fart innan man fortsätter att strama åt.

Intressant är att det oftast talas om att ECB har en penningpolitik som inte passar hela EMU-området, men nu diskuteras även i USA att Fed får det svårt att avväga penningpolitiken utifrån landets alla regioners behov. Regioner som pressas av svag energi- och tillverkningsindustri kan behöva mer andrum än regioner där hushållen fått upp farten.

 

Federal Reserve höjer sin styrränta

Amerikansk styrränta har nu höjts för första gången på nio år. Vi ser därmed ett slut på den period av nollränta i USA – ett läge som varit sedan finanskrisen bröt ut. Det handlar om en kvarts procentenhet så att styrräntan nu är 0,25 – 0,50 procent.

Vad händer nu? Det mest sannolika är att den amerikanska centralbanken fortsätter att höja sin styrränta, men mycket försiktigt, och inte alls lika resolut som under tidigare uppgångar. Den globala konjunkturen är fortfarande knackig, den amerikanska inflationen har fallit tillbaka och även om arbetsmarknaden förbättrats är det lite osäkert om framtiden. Dessutom vill inte USA göra samma misstag som Riksbanken, dvs att höja styrräntan och sedan tvingas backa tillbaka för att konjunkturen inte följer med.

Vi kommer att se att centralbankens balansräkning fortsätter att vara uppblåst tills styrräntan kommit upp på en ”mer normal nivå”. Hur börser och andra ekonomiska indikatorer reagerar visar sig i takt med hur långräntan utvecklas. Den första reaktionen var positiv, eftersom nu är USA:s ekonomi på väg att förbättras och andra länders återhämtning underlättas. Men beroende på hur snabbt långräntorna stiger, dvs om de stiger väl snabbt, så kan börserna börja reagera negativt.